Födelsedags-överrasknings-upplevlse

Igår fick jag göra det jag längtat efter att göra i nästan 2 månader. Kidnappa Emanuel med ögonbindel på. Han fyllde år förra helgen som ni trogna läsare vet. Och då fick han en födelsedagspresent, och en som "var lite sen". Sanningen var då att vi skulle åka och bo på hotell, bada pool, gymma lite, och sen äte en middag HELT i mörker, underhållas av blinda människor, sova i mysigt dubbelrum och äte en god hotellfrukost. 
 
Det blev lätt och gott perfekt. 
 
Det började med att jag lurade Emanuel att jag skulle till min shrink, att hon hade fixat tid till mig på en lördag. Och så just när det började närma sig så bad jag Emanuel sätta sig i soffan för att jag skulle "visa en sak". När han gjorde det så fick han ögonbindel på sig, och lyssna på musik medan jag packade de sista grejerna som jag inte hade kunnat packa än (deo och tandborstar typ). Sen slapp han musiken men fick fortsätta vara blind.
Och så klädde jag på honom kläderna och sen gick vi ut och vilseledde honom. 
 
 
När vi hade gått runt lite så kom taxin. Så jag tryckte in oss där. 
Emanuel passade på att säga "Du sätter ju inte en hög ribba för presenter inte...." 
Hahah. Allt det bästa för den bästa säger jag!
 
 
Sen kom vi fram till hotellet. Väl framme så märkte jag att stället var väldigt blindanpassat med massa ljud och dylikt. Och så kom det även några blinda med sina hundar och käppar och jag skämdes lite som höll på att busa och skoja med Emanuel så att han blev blind och de var det på riktigt - lite som att jag drev med dem. Men de var ju blinda, kom jag på, så att de såg inte vad vi gjorde och då mådde jag lite bättre igen.
Jag satte honom på en stol medan jag gick och checkade in. 
 
 
 
Vi letade oss fram till vårt hus och rum. Och tillslut kom vi fram!
 
 
 
Sen fick han ta av sig ögonbindeln och bländades av min skönhet. Och ljuset lite tror jag eftersom han varit blind ett tag. 
 
 
 
Jag hade beställt mousserande vin till rummet som skulle vara där när vi kom. 
Emanuel sa såhär helt försiktigt när han såg det "Meeen.... du Finkeen... får vi dricka vin....?" 
Haha, hallå. Känner han inte tjejen med koll och kontroll på läget? Självklart var det alkoholfritt för det alkoholfria paret! 
SKÅL!
 
 
 
Vi satte telefonerna på flight mode för att stänga ute vardagen och njuta av varandra och ingen som kunde störa. Sen gick vi ut i den vackra miljön och tog oss en mysig promenad på isen. Himla perfekt väder för en isprommis!
 

 
 
Sen gick vi tillbaka och chillade på rummet innan vi gjorde oss klara för att gå och gymma och relaxa i pool/relax-avdelningen. 
 
 
 
Sen kom vi tillbaka och duschade och gjorde oss i ordning för det vi längtade efter mest. MAAAAAT! 
 
 

 
Nu ska jag berätta hur det var. För jag har såklart inga bilder eftersom alla former av ljus var förbjudna. Det var mörkt. HELT JÄVLA SVART. Det gjorde NOLL skillnad att blunda eller stirra. 
Det började med att man fick ha vänster hand mot väggen och gå genom en liten gångtunnel, och när man kom fram så möttes man av sin värd/värdinna som presenterade sig och frågade vad vi hette och sen ledde denne oss till våra platser. De hade helt fantastiska minnen för de kom ihåg alla namn under hela middagen. Antagligen ganska viktigt för att vi skulle veta vem de pratade med. 
Vi satt tillsammans med 6 andra. Jag och Emanuel satt bredvid varandra. HIMLA tur det för att man ville gärna hålla handen hela tiden för att känna att vi var nära och var kvar. 
Sen sa hon:
"tallrikarna har ni framför er, glas och en flaska loka har ni framför tallriken. Besticken har ni vid sidan om tallriken, både förrätt, huvudrätt och efterrätts-bestick. Det ska finnas en öppnare på bordet så den får ni försöka hitta. Så kommer förrätten snart. Ropa om ni vill ha något" 
 
Okej. Vi lokaliserade allt och så möblerade jag om allt så jag visste var allt var. 
Förrätten serverades och det var SVÅRT att för det första hitta vilka bestick som skulle användas och var man ens skulle skära på tallriken. Vi gissade att vi fick någon slags parmaskinka med en god sås. Men vi visste inte.  Gott var det i alla fall.
 
Efter förrätten bjöds det på underhållning i form av musik och sång och MASSOR med roliga blindskämt av de blinda värdarna. Så sjuukt kul. Typ "Vi är då ett band som träffas väldigt ofta, men ses ALDRIG" 
Och så berättade de olika saker som olika gäster ibland gjorde. Typ att de åt med fingrarna för att det var för svårt att äta med besticken och att folk passade på att göra saker man normalt inte gör på restaurang. Riktigt kul var det.
 
Sen kom huvudrätten. RIIIKTIGT gott. Men jag hade feta problem. Jag satte i gaffeln och skar med kniven. Tog av det jag hade skurit för att försöka få med lite av allt från tallriken, föste upp det på gaffeln och förde det till munnen. TOM gaffel. Sådär höll jag på heeela tiden. Kvinnan mitt emot tipsade om att använda fingrarna men jag ville verkligen äta med besticken så jag gav mig inte. Det tog tid men det gick. Och att jag inte kunde ta lite av varje i varje tugga var helt enkelt ett billigt pris att betala. Det var riktigt gott ändå. 
Vi gissade på att vi hade fått fläskkarré, potatisklyftor och någon sås. Och helt plötsligt så slank en oväntad champinjon in i munnen. Och lite sockerärtor. Och fetaost. Haha. Jävigt kul. 
När jag var klar så viskade Emanuel: 
"Jag slickade tallriken" 
HAHAHA. ÅÅh. Så bra. När annars får man tillfälle att slicka tallriken på en restaurang?!
Jag ville inte missa något sånt så jag slickade min tallrik jag med. Det var gött.
 
Sen bjöds det på mer underhållning. Mer skämt och mer sång och nu fick även vi vara med och sjunga. Både opera och manliga och kvinnliga röster. Haha. 
 
Efterrätten kom och det var den lättaste rätten. Det var en sked och en skål. Aah. Nice. Äntligen fick jag med något i varje tugga.
Vi gissade på chokladmousse med  konserverade körsbär. Den var riiiiiiktigt god. 
 
Emanuel tog min hand mot sitt knä och sa :
"Hoppsan...!"
Jag bara :"Haha, vad har du gjort? Du är ju helt blöt" 
Han bara "Jag missade glaset när jag hällde upp vattnet" 
HAHAHAHAH. Söt!
 
Sen fick vi lite avslutningsunderhållning och så blev alla erbjudna att gå ut själva. Tror dock ingen tog det erbjudandet. Vi vsste ju inte vilket håll vi skulle mot. Så vi valde att ledas av vår värd igen. 
När vi kom ut i ljuset så var man heeeelt snurrig. Allt var suddigt och vi kände oss helt yra av ljuset. Och ändå var det ganska svagt belyst, antagligen för att det inte skulle vara för jobbigt att komma ut och se igen. 
 
 
SÅHÄR mörkt var det där inne. Okryddat. 
 
Vi var VÄLDIGT nöjda. Det var en upplevelse att vaaaarmt rekommendera. Shit vad kul det var. 
Jag trodde att jag skulle vara rädd för mörkret typ hela tiden och tycka att det var obehagligt att äta något man inte alls visste vad det var. Men det var BARA kul. Och roligt. Och fantastiskt gott.
 
Vi fick aldrig veta hur varken rummet eller värdarna såg ut. Eller dem vi satt med vid bordet för den delen. Men vi fick veta vad vi hade fått för rätter.
Vi hade rätt om allt förrutom att fläskkarrén istället var kalventrecôte. Och så fick vi veta lite mer specifika detaljer kring rätterna, tex att det var färska körsbär och att det var mjölkchokladmousse och exakt vilken sås det var till huvudrätten osv, men överlag så gissade vi rätt. 
 
De berätta avslutningsvis vad deras band hette. Även då skämtade de till det med ett blindskämt.
Såhär sa han det:
"Om ni vill lyssna på oss på spotify så heter vi synLIGA*, och det är lätt att komma ihåg för vi är ju faktiskt synliga också. 
*(Nickan förklarar hur LIGA ska uttalas i deras namn; uttalas som i björnLIGA)
 

HERREGUD vilken upplevelse. SÅÅÅ värd alla pengar och tid. Det var så sjukt häftigt att det verkligen var SVART därinne. Jag försökte spärra upp ögonen tusen ggr men det hjälpte ingenting. Så häftigt, vi fick prova att vara helt blinda i 2,5 h.
Och så var det fint och poetiskt att de blinda fick vara våra ögon och leda oss fram i mörkret.
 
 
 
 
 
När vi kom tillbaka till rummet så mös vi med lite godis och pratade om hur middagen var. Och hur nöjda vi var. Och Emanuel var en nöjd födelsedagsgris.
 
 
 
Sen somnade vi gott. 
 
Och jag fick äran att än en gång vakna upp bredvid denna vackra underbara människan som varje dag gör mig lyckligare än gårdagen och som förtjänar mer än allt det bästa. 
 
 
 
 
 
Måste nog säga att detta toppar nog min lista i bästa present jag någonsin gett bort. Så sjukt värd. Och den kan vi alltid bära med oss i minnet. <3
 
 
 
 
 
 
 
 
Tack för en bra weekend älskade Emanuel. Hade inte velat uppleva den med någon annan än dig. 
 
 
 
 
 
 



Kommentarer
Postat av: Emmy :)

Gu vad mysigt!! :) & snygga är ni då! Vackerparet! :) :)

2013-03-18 @ 21:10:28
URL: http://emmykristinawestbom.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0