Nickan fyllde 24 bast
Min födelsedag började med att jag, efter fjorton timmar på jobbet, kom till stationen som fyra läskiga killar också kom till. De tittade på mig på ett läskigt sätt och gav varandra pengar. Och min analyserande hjärna började genast ana missråd och kom fram till att de slog vad om vem som skulle våldta/döda mig. Så jag plockade upp min försvarsspray som Emanuel gett mig och just när jag skulle avsluta samtalet med Malin, för att ringa Emanuel istället, så såg jag min prins 5 meter fram. Han hade kommit för att möta mig igen. FINA UNDERBARA. Så sjukt skönt just den kvällen när jag hade hunnit bli rädd innan jag ens hade hunnit gå av från tåget.
Våldtäktsmännen backade och gick hem. Eller något. Jag vet inte men de följde i alla fall inte efter mig och min hunk.
När vi kom hem så fick jag en liten överraskning. En N-tårta. Så fin och så rosa. Och SÅ JÄVLA GOD!!!
Jag som varit kär i mina tårtor fick en rejäl wake up - jag kan ju inte alls baka tårtor...
Nå ja. Sen somnade vi mätta.
Titta så fint N. och så fiiin rosa grädde till rosa-lovern och riven choklad påsprättat :D <3
På morgonen vaknade jag av en sjungande Emanuel som kom in med den finaste tårtan eveeer. Så himla fin. Och så perfekt. Och så jämn. Min älskade perfektionist hade gjort ännu en god och vacker tårta!
Senare ringde Najje och berättade om aprilskämten som mamma varit i farten med som varje år :D
Jag hade ett missat samtal från henne och ringde upp och väntade på mitt skämt. Det kom. Och jag satte dit henne. Men hon gav sig inte. Både jag och Emanuel dog av skratt för hennes ihärdighet. Men efter en stund så sa Emanuel "alltså... Det kan vara sant..." Så tillslut började jag tro det en smula. Och jag ringde ett samtal som förvirrade en stackars telefonist. Jag avslutade samtalet med att säga "jag tror att min mamma lurat mig som ett första aprilskämt. Så du har nog rätt i det du säger. Tack ändå"
Hon skrattade och la på. Och mamma och Gujje OCH Emanuel (som hade smsat mamma att han var med på skämtet) skrattade åt att de hade lyckats få mig så osäker att jag faktiskt ringde dem och frågade.
Skämtet var att de delade ut gratis sommaråk-kort om man ringde skånetrafiken innan kl 12... Not true. Nåja. Ännu ett år där de lyckades. Bättre lycka nästa år!
:D
Jag fick en jättefin skinnväska av Emanuel men den var tyvärr på snäppet för liten för alla mina saker jag vill ha i en handväska så vi åkte och bytte den. Han köpte en annan och den var PERFEKT. Den liknade min gamla fakeskinnväska (som nästan ramlat isär) och det kändes mycket lättare att byta väska. (Jag har svårt för förändringar, men denna kändes knappt. Uppgraderade bara mig liksom)
:D
Här är den nya fina! :D
Vi invigde skinnjackorna. Så skönt att det börjar bli varmare!! (Än är det inte nog varmt för att verkligen trivas och inte frysa i skinnjacka men man frös iaf inte ihjäl)
Jag köpte även lite sommarkläder åt mig själv som födelsedagspresent! Wiie :D
Jag fick även veta att han skulle bjuda ut mig på vår favoritrestaurang! Trerätters. Vi gjorde oss klara och åkte dit.
Vitlöksbröd med smält mozarella till förrätt och lammfilé och väärldens godaste sås till huvudrätt!!! Och såklart alkoholfritt rödvin :D Så sjukt gott alltihop!
Men vi beslutade oss för att ta en tvårätters istället för tre och äta efterrätten hemma - hans fantastiska tårta. Vi ville slänga så lite som möjligt. Om ni tittar på denna bilden så kanske ni förstår varför...? SÅ sjukt fin tårta.
På vägen hem åkte vi på portellojakt. Jag har jagat det såå länge. Och ännu mer sedan Emanuel hittade en liten (han visste att jag sökt den som fan) och köpte den till mig som påskpresent. Varför har de slutat sälja den typ ÖVERALLT???
Nåja, vi hittade den, TACK OCH LOV, tillslut. :D:D
När vi kom hem så åt vi tårta. Vi åt tårta som om det inte fanns en morgondag. Och när ni andra skriver att ni ätit mycket så brukar ni mena pyttelite mer än vanligt typ. Men när jag skriver det nu så menar jag verkligen det. Vi åt MASSOR. Vi åt nästan upp båda tårtorna. Vi ville verkligen inte slänga den. Men tillslut, efter massa påbörjde bitar, så var vi tvugna att ge upp. Vi tittade ner och såg att det såg ut som att en flock grisar hade ätit. Men det var bara vi som hade gjort allt vi orkat och lite till för att äta upp och inte slänga.
Hahahaha! Vilka gottegrisar.
Som sagt, vi tvingades slänga resten... Mycket sorgligt!
Men sen mådde man en smula illa. Men inte jättefarligt ändå konstigt nog.
Aah. Bra dag!
Och tack alla ni som smsat och ringt!
Ni är finisar allihop!!
Puss på er! <3
Men störst puss får faktiskt du, finaste Emanuel. Tack för en perfekt dag, älskling.
Blue eyes... Baby's got blue eyes.... <3<3<3<3
Så jäva fin och snygg att världen (och klockorna) stannar!
Kommentarer
Trackback