Jag vakade nästan hela natten. Och då jag tog lite sömn så hade jag bullrat upp med täcken och kuddar så jag satt nästan helt upprätt och kunde hålla Liam i famnen och ha koll på honom ändå. Nojig mama!

Dagen efter var den borta och man kände någon liten bula i tandköttet... Nu börjas det kanske! Eller så var han snabbsjuk...? Vilket som så hoppas jag att det dröjer länge till nästa feber.