Jag satt på denna stolen och skrev sms. Sen lyckades jag fastna där i stolen - med armbågen (?!). Så jag skrek på Emanuel i panik

"Emanuel!! Du måste hjälpa mig NU! Jag sitter fast!!!!"

Emanuel kommer springandes och jag sitter helt stel för att inte fastna mer och så börjar han dra i mig. 

Jag: "neeej! Vad gööör du? Jag sitter ju fast!?"

Han: "va?!"

Jag: "jag sitter fast! Med armbågen?"

Han: Men herreguuud. Vad du skräms. Jag trodde du hade fått en stroke eller något. Du satt ju helt stel och skrek. Fan vad du skrämdes"

Hahaah! Söööta fina Emanuel. 

Han hade hunnit planera hur han skulle försöka rädda mig från vad det nu var jag drabbats av och så det enda han behövde göra var att spotta på min armbåge så han kunde lirka ut min arm. 

Det gjorde han på eget initiativ samtidigt som han sa "upp till bevis för ett gammalt trick "

Haha! 

Sen en timme senare hade han gjort fransyska med gooood sås och ungsstekta potatisar och morötter.

<3

Det var gott ska jag be och få tala om!